Hör du skrapljud i väggen om nätterna, leta först efter spillning och gnagspår längs väggen, i källaren och i krypgrunden. Brunråttor är främst aktiva på natten och bygger gärna bo inne i väggar och golv, men ljudet kan också komma från en mus. Täta öppningar större än 12 millimeter, sätt slagfällor där spåren finns och ring en skadedjurstekniker om tecknen inte upphör. Gift får du inte lägga ut själv. Inga rått- eller musmedel är godkända för privatpersoner.
Ring en skadedjurstekniker i de här lägena
Ett enstaka djur som kommit in genom en öppen källardörr klarar du ofta med tätning och fällor. Ring en tekniker om något av det här stämmer:
- Du ser råttor inomhus mitt på dagen. Brunråttor är nattdjur men syns ofta dagtid inomhus där de är många.
- Spåren fortsätter trots fällor. Får du inte bort råttorna med förebyggande åtgärder eller fällor behöver du kontakta ett proffs.
- Boet sitter i en vägg, ett bjälklag eller under grunden. En fälla i köket fångar inte djur som bor under huset.
- Du hör ljud eller ser spår i flera delar av huset. Ljud från både kök och sovrum, eller från både bottenvåning och vind, tyder på att djuren rör sig i stora delar av konstruktionen.
- Du misstänker gnag på elledningar. Råttor gnager ofta på strömledningar, och det ökar risken för kortslutning och brand. Låt en elektriker bedöma skadan.
- Du hyr bostaden eller bor i bostadsrätt. Anmäl till hyresvärden eller styrelsen. Fastighetsägaren ansvarar för bekämpningen.
Hur du jämför firmor och vad du bör fråga om innan du anlitar någon finns i en guide till att välja saneringsföretag. Hur du väljer en jourfirma utan att bli lurad står i en egen guide. Priset för råttsanering beror på angreppets omfattning, husets konstruktion och var i landet du bor, så begär en offert innan arbetet börjar.
Ljudet i väggen avgör inte om det är råtta eller mus
Brunråttan bygger sitt bo i marken eller inne i väggar och golv, gärna där det är varmt och nära mat och vatten. Den är främst aktiv på natten, och mest äter den tidigt och sent på natten. Ett skrapande ljud i väggen när huset har somnat passar därför en råtta.
Det passar också en mus. Den större skogsmusen flyttar gärna in i hus på hösten och håller oftast till i husets övre delar. Ett ljud högt upp utesluter ändå inte råtta. Brunråttan klättrar bra, kan ta sig rakt upp längs väggar som inte är för släta, och en vanlig väg in är avluftningsröret från avloppet på taket.
Ljudet säger mest var djuret håller till. Vilket djur det är får du veta av spåren:
- Fotspår. Strö ut lite mjöl eller talk på golvet längs väggen där du hör ljudet. En brunråtta lämnar ett 2 till 2,5 centimeter långt avtryck av bakfoten och ofta ett släpspår av svansen mellan fotspåren. Avtrycket skiljer råttan från husmusen, vars avtryck är 12 till 14 millimeter, men inte från större skogsmus, som lämnar ett avtryck på 22 till 24 millimeter. Mellan råtta och skogsmus avgör spillningen.
- Spillning. Brunråttans spillning är 1,2 till 2,5 centimeter lång, avlång och ofta trubbig i ena änden, och vanligtvis blanksvart. Musspillning är 3 till 6 millimeter. Hur du skiljer mus från råtta på spillningen står i en egen guide.
- Gnagspår. Brunråttans tandmärken är omkring 4 millimeter breda, och hålen den gnager i byggnadsmaterial är ofta runt 5 centimeter i diameter med flisiga kanter. Råttan gnager sig igenom trä, plast, vinyl, aluminiumbeslag och porös betong.
Upphör ljudet och en stark lukt dyker upp i stället kan ett djur ha dött inne i väggen. Ett dött djur i vägg eller golv kan ge kraftig lukt, och då behöver någon öppna och ta bort djuret.
Så håller du råttor borta från tomten och grunden
Brunråttor gräver gångar som oftast är runt 8 centimeter i diameter, ofta nära husväggar och under sådant som står på marken, som en altan eller en lastpall. Lägg löst lite papper i hålet. Är papperet borta efter en natt är gången i bruk.
En brunråtta rör sig normalt 8 till 30 meter från boet, och har den gott om mat i närheten behöver den inte gå längre. Bekämpningen utomhus börjar därför med att ta bort maten och gömställena:
- Säkra komposten så att råttor inte kommer åt matavfallet.
- Förvara hushållsavfall i slutna kärl med lock.
- Fågelmat på marken och hund- eller kattmat som står ute föder också gnagare.
- Plocka upp nedfallsfrukt.
- Håll högt gräs och buskar intill huset nere.
- Flytta bort staplar med gamla däck, pallar och lådor som ger råttorna boplats.
Täta sedan grunden. En råtta behöver en öppning på ungefär 20 millimeter för att ta sig in. Mot brunråttor ska alla öppningar större än 12 millimeter tätas, och tätar du allt över 6 millimeter håller du även mössen ute. Rörgenomföringar tätas med betong, särskild tätningsmassa eller galvaniserad plåt, ventiler med kraftigt metallnät. Källarfönster ska vara hela, och övergången mellan grundmur och vägg är ofta en svag punkt. Glöm inte avluftningsröret på taket, som ska ha ett kraftigt metallnät. Fler råd om att hitta och täta hål finns i guiden om att täta och sätta fällor mot möss.
Ställ fällor utomhus i en låda eller betesstation. Där kommer andra djur inte åt fällan, och fällan skyddas mot väder. Fäst slagfällan i underlaget eller i lådan med en metalltråd, så att en råtta som fastnat med en fot eller svansen inte kan dra iväg med den.
Fällan ska vara godkänd, och limskivor är förbjudna
Vilda råttor räknas som vilt, eftersom vilt i jaktlagen är vilda däggdjur och fåglar. Därför gäller jaktens regler för fällorna:
- Fångstredskap ska vara av godkänd typ för att få användas. Naturvårdsverkets förteckning över godkända fångstredskap tar upp flera slagfällor för råtta.
- Fällor som bygger på lim, krokar eller dränkning är förbjudna för att fånga eller döda vilt. Limskivor säljs, men de får inte användas mot råttor.
- En fälla som fångar råttan levande ska vittjas minst två gånger per dygn, morgon och kväll.
Slagfällan är en bra råttfälla för privatpersoner, men råttor är misstänksamma mot nya föremål och kan undvika fällorna i början. Lägg bete på och runt fällorna några dagar innan du gillrar dem. Jordnötssmör, bacon, choklad, russin, nötter och leverpastej fungerar. Ställ fällorna längs väggar och under skåp, med utlösaren in mot väggen, och ställ gärna två bredvid varandra med 2 till 3 centimeters mellanrum. Ju fler fällor, desto bättre går det i regel. Flytta dem inte, för då blir råttorna misstänksamma.
Råttgift får bara användas av professionella
Har någon fått i sig eller på sig gift, ring 112 och begär Giftinformation.
Det här gäller för dig som privatperson, enligt Kemikalieinspektionens sidor för privatpersoner och om rått- och musmedel:
- Inget råttgift är godkänt för dig. Det finns inga rått- eller musmedel som är godkända för användning av privatpersoner.
- Bara klass 3 är för privatpersoner. Godkända bekämpningsmedel har ett fyrsiffrigt registreringsnummer och delas in i tre behörighetsklasser. Enbart produkter märkta med klass 3 får användas av privatpersoner. Numret och klassen kan du kontrollera i bekämpningsmedelsregistret.
- Det vanliga råttgiftet kräver tillstånd. Produkter med antikoagulerande ämnen, som påverkar blodets förmåga att levra sig, tillhör behörighetsklass 1 när de är avsedda mot råttor. De får bara användas av utbildade yrkesmässiga användare med särskilt tillstånd, och för bostäder utfärdar Folkhälsomyndigheten tillståndet. Ämnena är dessutom klassificerade som reproduktionstoxiska.
- Musgift med alfakloralos får du inte längre använda. Medlet fick tidigare användas av privatpersoner, men efter en villkorsändring under 2019 får det bara användas av utbildade yrkesmässiga användare med särskilt tillstånd, och då bara mot möss inomhus. Produkter med de äldre registreringsnumren får varken säljas eller användas.
- Kolekalciferol är inte godkänt för allmänheten. Medel med kolekalciferol är godkända mot råttor och möss sedan våren 2020, men eftersom ämnet bedömts vara hormonstörande får medlen inte godkännas för användning av allmänheten.
- Yrkesprodukter bör inte säljas till dig. Produkter för yrkesmässig användning bör inte tillhandahållas till konsumenter, eftersom de inte är godkända för allmänheten. En webbutik som ändå säljer dem gör inte användningen tillåten.
- Även avskräckande medel räknas. Ett medel som avskräcker eller lockar skadedjur räknas också som bekämpningsmedel och ska vara godkänt.
- Gamla förpackningar lämnas in. Rester och tomma förpackningar lämnas som farligt avfall på en återvinningscentral.
Även en skadedjursfirma bör i första hand använda mekanisk bekämpning med fällor, och kemisk bekämpning ska vara en sista utväg. Lägger firman ut gift ska betet som huvudregel ligga i betesstationer som tål bett och slag, och utomhus även väder. Inomhus får betet i vissa fall ligga i täckta hålrum, till exempel i väggar, om det skyddar barn och djur lika bra. Inga medel får läggas direkt i jordhålor utomhus. Antikoagulerande medel får inte användas längre än 35 dagar utan att angreppet och behandlingens effekt utvärderas.
Torka upp spillningen och skydda maten
Den vardagliga hälsorisken är att råttor smutsar ned mat och ytor med urin och spillning. Där det har funnits gnagare ska du städa med blöt trasa. Att sopa och dammsuga kan virvla upp partiklar som för med sig sjukdom. Använd gummihandskar, och munskydd om du vill ha extra skydd. Förvara mat i kyl, frys eller väl slutna behållare, och ta handskar på när du tar i en död råtta.
Sett över hela världen bär brunråttor på många virus, bakterier och parasiter som ger sjukdom. I Norge är smittrisken mindre än så, och det största problemet är troligen diarréframkallande bakterier, enligt Folkehelseinstituttet, Norges folkhälsoinstitut. Råttor kan också ge allvarliga allergiska reaktioner hos en del människor.
Två namngivna sjukdomar brukar kopplas till råttor:
- Leptospirainfektion. Många däggdjur kan bära bakterien, inklusive hundar, nötboskap, svin och gnagare såsom råttor. Smittan sprids främst via urin från smittade djur, i regel genom direktkontakt eller via vatten eller blöt jord som förorenats av urinen. Bakterien tränger in genom små sår i huden eller via mun och ögon. Smittrisk finns vid översvämningar, vattenaktiviteter i sjöar och floder och vid arbete i avloppsmiljöer. I Sverige diagnostiseras ett fåtal fall varje år, vanligtvis hos personer som smittats utomlands.
- Pest. Bakterien sprids i första hand via råttor och deras loppor, men sjukdomen finns inte i Sverige. Det senaste svenska pestutbrottet var 1710 till 1713.
Hyr du bostaden är det fastighetsägaren som ska agera
Bostäder ska enligt miljöbalken hållas fria från ohyra och andra skadedjur, och ägaren eller den som har nyttjanderätten ska vidta de åtgärder som skäligen kan krävas. Ansvaret för att bostaden är fri från skadedjur ligger på fastighetsägaren. Ett skadedjursavtal med en firma innebär inte att fastighetsägaren har delegerat bort ansvaret.
Du som bor i lägenheten ska tala om för fastighetsägaren när du upptäcker skadedjur, förvara mat på rätt sätt och samarbeta vid saneringen. Hyr du bostaden är det fastighetsägaren som ska kontakta en skadedjursbekämpare, så anmäl till hyresvärden eller styrelsen i stället för att själv köpa fällor. Kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd är den myndighet som kontrollerar att fastighetsägaren förebygger skadedjur och vid behov ser till att de bekämpas. Äger du villan själv kan skadedjursbekämpning ingå i hemförsäkringen, så kontrollera ditt villkor.
När ett myrfynd bara är en olägenhet och när det kräver en fackperson står i guiden om myror inomhus och när det är hästmyror som skadar huset. Bor det getingar i väggen gäller andra råd, och de finns i guiden om getingbo hemma och när du ska ringa saneringsfirma. Är det inte råttor du har i huset finns en översikt över andra vanliga skadedjur inomhus.
Senast faktagranskad: 25 oktober 2026